Unga lär sig om hållbar stadsodling hos Vegostan

  • Bild på när en producent på Vegostan berättar om verksamheten för ungdomarna. De står utomhus, mitt bland grönsakerna.
  • Bild på Vegostans odlingar. På bild visas bland annat olika sallader.
  • Bild på Vegostans odlingar.
  • Bilden visar hur Vegostan tar vara på regnvatten genom att leda vattnet från takrännorna till en större behållare.

Onsdagen 2 oktober var Food Malmö ute på studiebesök hos Vegostan i Vintrie, Malmö. Med oss var en årskurs 9 från Oxievångsskolan som valt Hållbar Utveckling som elevens val.

Vegostan är ett kommersiellt stadsodlingsföretag som bygger på småskalig effektiv blad- och grönsaksodling, inspirerad av ”Market Gardening” från Nordamerika. Vegostan drivs av Göran Claesson, ingenjör i botten som sadlade om och läste masters i Agroecology och blev kort därefter stadsodlare. Modellen bygger på en effektiv odling av blad- och grönsaker i fasta bäddar med snabba kulturer som kan sås om 3-4 gånger under säsong. Oftast sallat, bladgrönsaker, morötter, betor och andra snabbodlade grönsaker. Växttunnlar används också för att börja säsongen tidigt med snabba bladgrönsaker samt värmekrävande grönsaker under sommaren, t.ex. tomater och gurkor, för att sedan odla sallat och bladgrönsaker under hösten. På det här sättet förlänger en producent sin odlingssäsong och kan få större skördeuttag.

Temat för studiebesöket var hållbar lokal matproduktion i staden. Förutom rundvandring i odlingen och möjligheten att titta på grönsakerna så diskuterade vi även viktiga ämnen kopplade till detta.

Betydelsen av ökad självförsörjningsgrad av svensk mat:

  • Idag importerar Sverige ca 50% av maten vi äter jämfört med år 1980 då vi odlade 75% själva.
  • Trots en stark befolkningstillväxt de senaste 20 åren har alltså produktionen minskat till förmån för import från andra länder
  • Sverige är duktiga på att odla spannmål, sockerbetor, morötter, ägg och mejeriråvaror som för det mesta täcker vårt årsbehov men vi behöver ytterligare öka vår grönsaksproduktion
  • Under de senaste 10 åren har konsumtionen av färska grönsaker ökat med 31% och totalt ligger konsumtionen på ca 650 000 ton /år. Mycket av det från import.

Städer växer – hur kan städer arbeta med lokal livsmedelsförsörjning

  • Världen blir allt mer urbaniserad. Fler väljer att bosätta sig i städer och enligt beräkningar väntas 70% av världens befolkning bo i städer till år 2050. Detta ställer stora krav på att hitta alternativa metoder för matproduktion i städer.
  • Förr i tiden och fortfarande i många utvecklingsländer är det småbrukare som står för en hög andel av grönsaksproduktionen som försörjer städer.
  • Malmö ska växa inåt och inte bygga ut på värdefull jordbruksmark. Städer måste bli bättre på att ta tillvara på oanvänd mark eller andra ytor som möjliggör småskalig matproduktion. Ett bra exempel i Malmö har varit projektet Stadsbruk i Västra Skrävlinge och nu går det att odla småskaligt i Vintrie också.

Globala målen

Det finns många mål och delmål som berör hållbar lokal matproduktion i staden. Några av dem är:

  • 2 Ingen hunger – Avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk
    • 2.3 Fördubbla småskaliga livsmedelsproducenters produktivitet och intäkter
    • 2.4 Hållbar livsmedelsproduktion och motståndskraftiga jordbruksmetoder
  • 12 Hållbar konsumtion och produktion
    • 12.3 Halvera matsvinnet till 2030
    • Genom att sälja via REKO-ring (som Vegostan gör) så minskas svinnet i produktionsledet jämfört med traditionell försäljning t.ex. torghandel.
Hållbar utveckling på nära håll

Eleverna fick se hur Göran byggt upp sin odling för att kunna utföra en så tids- och arbetseffektiv odling som möjligt. Genom tekniska lösningar och innovationer har han konstruerat en gedigen infrastruktur. Ytan består av 2 containrar bredvid varandra med några meters rum. Ovanpå har han byggt ett sammanhängande tak som sträcker sig några meter utanför och fungerar som arbetsyta vid tvättning, packning m.m.

Regnvattnet samlas i vattentankar som är kopplade till ett avancerat vattensystem. Vattnet pumpas sedan ut till bland annat droppbevattning i odlingsbäddarna, eller används för föra ut flytande näring. Vattnet som Göran tvättar sina grönsaker med sparas i en tank som sedan pumpas tillbaka till vattentankarna så inte vattnet går till spillo.


Stort intresse från eleverna

Eleverna hade mycket frågor kring all plast som användes i odlingarna såsom marktäckduk, fiberduk, insektsnät och undrade om detta var hållbart. Göran menade på att det inte är bra med så mycket plast men att han har fått väga upp det mot vad som är kostnads- och arbetseffektivt till odlingen. Exempelvis var plasten mycket mer effektiv mot ogräset jämfört med andra naturliga alternativ såsom halm/hö som täckmaterial och detta besparade honom många arbetstimmar för ogräsrensning. Det positiva är att mycket av den plast som användes är slitstarkt och kommer ha en lång livslängd på ca 10 år om inte mer.

Under rundvandringen fick även eleverna möjligheten att smaka på några grödor som de inte smakat på tidigare, såsom kålrabbi och Shiso. Det blev en diskussion om vilka grönsaker en konsument kan handla i en vanlig matbutik jämfört med att handla direkt från en producent. Färskheten, det direkta utbyte mellan producent-konsument samt variationen av grödor efter säsong var saker som kom upp. Med kålrabbi som exempel, diskuterade vi hur matbutiker endast säljer kålrabbi som en boll, medan Vegostan säljer hela plantan med blad som också går utmärkt att äta.

Studiebesöket var väldigt uppskattat av både eleverna och läraren från Oxievångsskolan, som nu har mer kunskap om hur mat och hållbar utveckling hänger ihop.